Vad är skadlig programvara? Hur man undviker den, olika typer och hur den fungerar

Med miljarder människor som dagligen flockas till internet för att umgås, shoppa, arbeta och spela fortsätter kriminella att jaga offer, ofta med hjälp av bedrägerier och upplägg som involverar skadlig kod.

Men vad är egentligen skadlig kod? Låt oss fördjupa oss i detta ökända cyberhot, utforska de olika typerna, hur de fungerar och, viktigast av allt, hur du kan skydda dig mot dem.

Vad är skadlig kod?

Skadlig programvara (kort för skadlig kod) är ett datorprogram eller kod som är utformat för att infektera enheter som datorer, servrar, nätverk, surfplattor och smartphones.

Hackare och bedragare använder skadlig kod för att utföra olika cyberbrottsrelaterade aktiviteter, ofta för att stjäla och utnyttja sina måltavlors personliga information. Det finns många olika typer av skadlig kod, där de mest utbredda är spionprogram, adware, maskar, trojaner och det ökända utpressningsprogrammet (ransomware).

Även om varje skadlig programvaras beteende och funktioner kan variera, har de alla ett gemensamt syfte: att infektera, invadera – och till och med inaktivera eller skada – de normala funktionerna och processerna i legitima system och applikationer.

Det första storskaliga datorvirusutbrottet (i modern tid) tros vara ‘Elk Cloner’, ett program som började infektera Apple II-system 1982.

Under åren som följde ganska snart därefter utvecklades avsevärt skadligare skadeprogram, i takt med att upphovsmännen till den smittsamma koden började rikta in sig på Microsofts operativsystem Windows (det populäraste vid den tiden).

Resten är historia, eftersom skadlig programvara har utvecklats exponentiellt och antagit olika former. Idag används skadlig programvara som ett vapen av professionella bedragare, hackare och organiserade grupper för att inleda avancerade attacker, med mål som sträcker sig från vanliga enskilda användare till storföretag.

Varför använder hackare skadlig programvara?

Cyberbrottslingar använder skadlig kod eftersom den är mycket effektiv när det gäller att tränga in i och störa datorer och system. Framgångsrika infektioner kan leda till att datorfunktioner ändras och kapas, att användaraktivitet övervakas (för att stjäla lösenord med mera) samt att kritiska data stjäls, krypteras och raderas.

Medan de flesta av världens uppmärksammade skadliga programvaruattacker tenderar att vara ekonomiskt motiverade (innehållande utpressning/lösenpengar i vanlig valuta och krypto), kan cyberbrottslingar rikta in sig på sina offer av olika andra anledningar.

En hackergrupp kan till exempel använda skadlig programvara (riktad mot en organisation, ett företag eller en myndighet m.m.) för att sabotera deras verksamhet och drift, störa ett lands infrastruktur, göra ett politiskt uttalande eller helt enkelt för att visa upp sina hackerkunskaper och skryta inom dark web-kretsar.

Kan smartphones drabbas av skadlig programvara?

Även om vissa smartphones kan ha bättre inbyggda skydd mot skadlig programvara än andra är faktum att VILKEN enhet som helst – inklusive datorer, surfplattor och mobiler – kan vara sårbar för skadlig programvara.

Smartphones, som är utsatta för en rad sofistikerade och ständigt föränderliga cyberhot, är ett populärt mål för hackare och bedragare av ett uppenbart skäl: det finns miljarder människor som använder dem varje dag!

Smartphones är ju trots allt kraftfulla datorer i fickformat som kan köra appar (för att utföra datakänsliga uppgifter) som sociala medier, e-post, meddelandetjänster, shopping och nätbank.

Redan dessa exempel kan innehålla en stor mängd känslig personlig information, som alla är mycket eftertraktade av cyberbrottslingar som hoppas kunna utnyttja den genom att utveckla och genomföra ett stort antal bedrägerier med hjälp av skadlig programvara.

Typer av skadlig programvara

Det finns olika typer av skadlig programvara som kan ta sig in i och orsaka stor skada på dina enheter, och vissa är utformade för att installera sig i smyg och köras tyst i bakgrunden. Här är de vanligaste typerna av skadlig programvara:

Adware: Adware är utformad för att fylla skärmen med oönskade annonser, såsom banners och popup-fönster, och installeras ofta på bedrägligt sätt – antingen genom att utge sig för att vara legitim programvara eller genom att smyga sig in via betrodda appar.
Spionprogram: Denna skadliga programvara samlar i hemlighet in information om användarens enhetsaktivitet (lösenord, bankuppgifter, webbläsarhistorik osv.) och skickar sedan vidare uppgifterna till angriparen
Keylogger: Denna variant gör precis vad namnet antyder: den registrerar i smyg användarens tangenttryckningar (tangentbordsaktiviteten) för att samla in och stjäla känslig information, bland annat inloggningsuppgifter och finansiell information.
Virus: När ett virus utan användarens vetskap aktiveras, förökar det sig genom att ändra och infoga skadlig kod i andra program, dokument och filer på systemet, vilket kan leda till att data skadas eller stjäls
Masken: Till skillnad från virus (se ovan), som kräver mänsklig inblandning, förökar sig en mask genom att utnyttja säkerhets- och programvarusårbarheter, i syfte att snabbt sprida sig mellan datorer och nätverk
Trojan: En av de mest ökända formerna av skadlig programvara, en trojan (uppkallad efter den mytologiska trojanska hästen), maskerar sig som legitim programvara för att få tillgång till systemet; När de väl är installerade kan trojaner utföra olagliga aktiviteter såsom att stjäla känslig data, skapa bakdörrar för hackare och installera ytterligare skadlig programvara (som till exempel CryptoJacking, som utnyttjar en enhets processorkraft för att bryta kryptovaluta).
Utpressningsprogram: Den ökända ransomware-mjukvaran dyker ofta upp i nyhetsrubrikerna om cybersäkerhet och kan drabba – och har redan drabbat – många av världens branschjättar. Ransomware krypterar viktiga filer och/eller låser enheterna helt, varvid angriparna erbjuder sig att förse offren med dekrypteringsnycklar i utbyte mot lösensumma.
Sårbarhet: Det handlar om skadliga koder/program som utnyttjar säkerhetsbrister i programvara och hårdvara för att få tillgång till system, installera skadlig programvara (som ransomware och spionprogram) och utföra andra skadliga aktiviteter; hackare försöker ständigt genomföra så kallade ‘zero-day-attacker’ som riktar sig mot programvarubrister som ännu inte har åtgärdats med uppdateringar
Rootkit: Denna typ av skadlig programvara ger angripare administratörsbehörighet och obehörig åtkomst till ett infekterat system, och kan aktivt dölja sin närvaro och sina aktiviteter för legitima program och operativsystem, vilket gör det oerhört svårt för användare att upptäcka den utan avancerade cybersäkerhetsskanningar

Hur smittas man av skadlig programvara?

Eftersom hackare inte varnar för sina fällor är det avgörande att satsa på ett pålitligt verktyg för cybersäkerhet (för alla dina enheter) och att vara vaksam när det gäller cybersäkerhet varje gång du använder internet.

Användare kan stärka sitt skydd genom att lära sig känna igen de vanligaste metoderna som cyberbrottslingar använder för att sprida skadlig programvara, bland annat:

Nätfiske: Med ”phishing” avses skadliga meddelanden, såsom e-postmeddelanden, sms och chattmeddelanden på sociala medier, som vanligtvis innefattar taktik där bedragarna utger sig för att vara någon annan; bedragarna kan bifoga bilagor som innehåller skadlig programvara och/eller länkar till falska webbplatser (se nedan) där det finns ytterligare skadliga nedladdningar
Falska webbplatser: Man hamnar ofta på en falsk webbplats via länkar i nätfiskebedrägerier. En sådan webbplats utger sig för att vara ett seriöst företag eller en organisation i syfte att lura användare att ange inloggningsuppgifter och personuppgifter (som sedan stjäls) eller ladda ner filer som innehåller skadlig programvara. Var försiktig med spelsajter från tredje part som erbjuder gratis piratkopierade spel, mods och annat innehåll, eftersom dessa nedladdningar också kan innehålla skadlig kod.
Hackade webbplatser: Din enhet kan smittas om du helt enkelt har otur nog att besöka en legitim webbplats som har blivit hackad; den kan innehålla skadlig programvara som av misstag eller automatiskt kan laddas ner till din enhet
Obehöriga appar: När det gäller att ladda ner appar är det ofta klokt att undvika att använda appbutiker från tredje part; tänk dock på att tvivelaktiga appar ibland har smugit sig in i officiella butiker (som Android Play Store), så utgå inte från att säkerheten någonsin är garanterad; läs recensioner, gör efterforskningar, var på din vakt mot misstänkta aktiviteter eller begäranden om behörigheter och lita på din magkänsla

Tecken på att din dator kan ha skadlig programvara

Även om användningen av smartphones och surfplattor har ökat kraftigt på senare tid är det viktigt att inte glömma bort våra stationära datorer när det gäller deras skick och sårbarhet för skadlig programvara.

Kom ihåg att ingen applikation eller operativsystem är immuna mot attacker (inklusive Windows, Linux och Mac), så var alltid uppmärksam på dessa vanliga tecken på skadlig programvara:

Datorn har blivit långsam: Skadlig kod är beroende av datorns kraftresurser för att utföra sina skumma uppgifter, så var uppmärksam på ovanlig lagg och högt (maximerat) fläktljud när du kör applikationer, både online och offline
Systemkrascher: Även om en fryst skärm eller systemkrasch (blå skärm) kan inträffa av icke-skadliga skäl, bör denna typ av händelser relaterade till fatal fel inte ignoreras – särskilt om de inträffar ofta
Minskat diskutrymme: En mystisk förlust av diskutrymme – vare sig den är gradvis eller snabb – bör betraktas som mycket misstänkt, eftersom potentiell skadlig kod kan innehålla svällande filer, replikera sig själv och ladda ner ytterligare hot
Skräppotstsannonser på skärmen: Oavsett om det är på skrivbordet eller när du surfar är en plötslig explosion av popup-annonser ett säkert tecken på att skadlig programvara (troligen adware) har infekterat din dator; klicka inte på popup-fönstren och kör en fullständig sökning för att ta bort eventuella dolda hot med hjälp av en betrodd antivirusprogramvara som Prisbelönt TotalAV
Ökad internetaktivitet: Om du märker en bisarr ökning av internetaktiviteten – även när datorn är inaktiv – kan detta tyda på förekomst av skadlig kod; trojaner kan till exempel kommunicera med hackarnas fjärrservrar för att utföra olika illvilliga handlingar, som att ladda ner ytterligare skadlig kod och utföra DDoS-attacker
Antivirusprogrammet slutar fungera: Om antivirusprogrammet (eller något annat verktyg för cybersäkerhet) slutar fungera och inte går att återaktivera för att skydda ditt system, kan det hända att antivirusprogrammet har inaktiverats eller skadats av skadlig programvara
Ändringar i webbläsarinställningarna: Om du upptäcker några obehöriga ändringar i webbläsarens inställningar, till exempel nya verktygsfält, tillägg eller en annan startsida/sökmotor, kan din enhet ha drabbats av en webbläsarkapare. Kör en fullständig antivirussökning, ta bort alla tvivelaktiga tillägg, återställ webbläsarens inställningar och aktivera slutligen dina betrodda tillägg igen.
Utestängning från datorn: Om du helt har förlorat åtkomsten till dina filer eller ditt system kan det röra sig om en ransomware-attack; du vet att så är fallet om du hittar ett lösenbrev där man kräver pengar i utbyte mot en dekrypteringsnyckel för att låsa upp dina filer (hackare lämnar vanligtvis detta på offrens skrivbord)

Tecken på att din smartphone eller surfplatta kan ha skadlig programvara

Precis som sina motsvarigheter bland stationära datorer är även våra smarta enheter utsatta för cyberhot. Av den anledningen är det absolut nödvändigt att användarna är uppmärksamma på alla ovanliga aktiviteter som kan tyda på en infektion av skadlig programvara.

Kom ihåg att ingen applikation eller ett operativsystem är immunitet mot attacker (inklusive Android och till och med Apples iOS), så se till att du förblir vaksam på dessa vanliga tecken på skadlig programvara:

Appar som inte känns igen: Om du upptäcker appar som du inte minns att du har laddat ner, eller ser en app som beter sig underligt, bör du betrakta detta med misstänksamhet eftersom även till synes pålitliga appar (inklusive sådana som finns på officiella plattformar som Android Play Store) potentiellt kan dölja skadlig programvara
Skräppotstsannonser på skärmen: Precis som med datorer kan även smarta enheter drabbas av skadliga adware-infektioner, som genererar påträngande och irriterande popup-annonser som leder till tvivelaktiga webbplatser. Ignorera dem och se till att ta bort skadlig programvara med hjälp av ett pålitligt antivirusprogram.
Kontakter som får bedrägliga e-postmeddelanden: Om dina kontakter får konstiga e-postmeddelanden eller meddelanden från ‘dig’ som innehåller tvivelaktiga förfrågningar, bilagor eller länkar m.m., kan det vara så att en hackare använder dina konton för att sprida bedrägerier där någon utger sig för att vara du. Skanna och ta bort eventuell skadlig programvara (som kan ha stulit dina inloggningsuppgifter), byt lösenord på alla drabbade konton och informera dina kontakter om det misstänkta intrånget.
Obehörig internetanslutning: Om din smartphone eller surfplatta på mystiskt vis ansluter sig till Wi-Fi eller mobildata (utan ditt godkännande) kan detta tyda på att skadlig programvara försöker öppna kanaler för nätverksinfektion
Dataförbrukning/höjd faktura: En oväntad ökning av dataförbrukningen – och kanske även av din månatliga telefonräkning – kan bero på att skadlig programvara i hemlighet utför skadliga åtgärder, såsom att överföra stulna uppgifter, ladda ner ytterligare skadlig programvara samt ringa eller skicka SMS till betalnummer.
Överhettad enhet/batteri som laddas ur snabbt: Ignorera aldrig en överhettad enhet eller ett batteri som laddas ur snabbt, särskilt om temperaturen inte sjunker när enheten är i viloläge; skadlig programvara som trojaner, som använder internetdata för att kommunicera med hackares fjärrservrar, kan pressa processorn och minnet till det yttersta och till och med leda till att batteriets kapacitet försämras

Hur tar man bort skadlig programvara?

Har du märkt några tecken på en skadeprogramsinfektion på din enhet? Även om det bara är en magkänsla av att något inte stämmer, slösa inte bort någon tid på att undersöka saken – eftersom dina viktiga filer, konton och personliga uppgifter kan vara i fara.

Här är några viktiga åtgärder som du måste vidta för att identifiera och ta bort eventuella dolda hot på din enhet:

Använd antivirusverktyg: Idag bör alla skydda sina olika internetanslutna enheter med cybersäkerhetsprogram. Om du inte redan har gjort det bör du ladda ner och installera ett antivirusprogram, till exempel det prisbelönta TotalAV, som finns tillgängligt för Windows, Mac, Android och iOS.
Skanna och ta bort hot: Gör sedan en fullständig systemskanning för att identifiera, sätta i karantän och ta bort eventuell skadlig programvara; TotalAV använder avancerad molnbaserad skanningsteknik för att upptäcka och eliminera zero-day-hot och misstänkta filer, däribland trojaner, spionprogram och utpressningsprogram
Byt lösenord: När din enhet är fri från hot bör du kontrollera dina onlinekonton för att se om det förekommer någon misstänkt aktivitet och även byta lösenord (eftersom den smygande skadliga programvaran kan ha hunnit samla in vissa inloggningsuppgifter innan den togs bort); gör detta för alla konton, inklusive e-post, nätbank, webbutiker och sociala medier, och överväg noga att aktivera MFA (multifaktorautentisering)

Så här skyddar du dina enheter mot skadlig programvara

Med de otaliga former av nätbedrägerier och skadlig programvara som sprids varje dag har antivirusskydd och personlig vaksamhet blivit avgörande aspekter av cybersäkerheten.

Med ett förebyggande tillvägagångssätt i åtanke ska vi nu titta närmare på de bästa sätten att skydda dina enheter och känsliga uppgifter:

Undvik nätfiske-mejl: Ett av de vanligaste sätten som skadlig programvara sprids på är genom nätfiske, så var försiktig med misstänkta e-postmeddelanden (samt sms och inlägg på sociala medier) som påstår sig komma från personer eller företag du litar på; Innan du laddar ner bilagor bör du leta efter varningssignaler som generiska hälsningar, konstiga avsändaradresser, stavfel och vilseledande länkar till falska webbplatser (du kan hålla muspekaren över dem för att se den verkliga destinationen).
Se upp för falska webbplatser: Var på din vakt mot falska webbplatser som utger sig för att vara legitima företag, såsom återförsäljare, sociala medier och nätbanker, särskilt om du har kommit dit via en länk (se ovan); avancerade cybersäkerhetsverktyg som Total WebShield kan upptäcka och blockera falska webbplatser, vilket hjälper dig att undvika falska inloggningssidor, nedladdningar som innehåller skadlig programvara och annat skadligt innehåll
Undvik tvivelaktiga nedladdningar: Det lönar sig aldrig att ladda ner gratisversioner av programvara (inklusive appar, spel och tillägg) från tredjepartswebbplatser eller misstänkta webbplatser, eftersom de kan innehålla skadlig programvara; dessutom är det i allmänhet bäst att undvika popup-annonser, särskilt sådana som erbjuder erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna och som leder till webbplatser med konstiga domäner och misstänkt innehåll
Använd officiella appbutiker: Eftersom det leder direkt vidare är det därför i sig säkrare att ladda ner programvara, spel och dylikt från betrodda webbplatser/plattformar, som de officiella appbutikerna för Android, Apple och Microsoft; läs alltid recensioner och behörighetsbegäran (även när du använder officiella butiker, eftersom tvivelaktiga appar ibland kan slinka igenom)
Använd starka lösenord: Skydda dina onlinekonton med starka, unika och ej upprepade lösenord; använd MFA (flerfaktorsautentisering) där det är möjligt, och överväg att använda ett verktyg för tidshantering som Totalt lösenord, vilket på ett säkert sätt kan skapa och lagra starka lösenord åt dig, vilket gör att ‘inloggningsamnesi’ blir ett minne blott
Håll programvaran uppdaterad: Försumma inte att hålla dina enheters programvara (inklusive operativsystem, webbläsare, appar och tillägg) uppdaterad, eftersom de senaste säkerhetsuppdateringarna erbjuder ett ökat skydd mot nya sårbarhetsutnyttjanden; eftersom ’fler appar (tekniskt sett) är lika med fler sårbarheter‘ bör du dessutom överväga att radera de du inte längre använder
Säkerhetskopiera din data regelbundet: Oavsett om du föredrar molnet eller lokala lagringsalternativ som externa hårddiskar, se till att du regelbundet säkerhetskopierar dina data (för att undvika att förlora dem till skoningslösa hot som ransomware)
Använd antivirusverktyg: Även om vaksamhet är avgörande finns det alltid en risk för den mänskliga faktorn när det gäller att upptäcka bedrägliga hot som nätfiske; pålitliga cybersäkerhetsappar, som Prisbelönt TotalAV, är ofta din första försvarslinje som skannar ditt system och nya nedladdningar i realtid efter den allra senaste skadliga programvaran och noll-dagshot, inklusive trojaner och spionprogram